Component - för entusiaster av ljud och bild.

Pioneer PDP-428XD & PDP-508XD - blir det ett steg vidare för plasma?

Recension av Pioneer PDP-428XD och PDP-508XD

Denna review kommer att vara relativt teknisk, men den behöver vara det för att förklara alla delar som dessa TV-apparaterna gör rätt. Jag kommer att försöka förklara så mycket jag kan om de olika tekniska termerna under reviewns gång.

Bakgrund
Pioneer har med sin nya generation åtta (g8) serie introducerat ett antal nya uppgraderingar på sina plasmor, de funderade till och med internt på om de fortfarande skulle kalla det för plasma tack vare det stora tekniska hoppet från tidigare. Lanseringen av G8 går under namnet ”Project KURO”, där ”kuro” betyder ”svart” på japanska, namnet är satt för den förbättring i svärta som Pioneer introducerar med denna serie. Enligt Pioneers egna specifikationer så har deras svartnivå sänkts med 80% sedan förra generationen och det är inte ett litet hopp.

Utöver förbättrad svartnivå så har Pioneer arbetat hårt på att förbättra bildhanteringen samt att se till att skärmarna kan vara helt färgkorrekta. Det är inga små utsagor, då de flesta platt-TV dras med horribel bildhantering samt att de är långt ifrån korrekta i färgerna. Pioneer har även tagit fram ett nytt filter som kallas ”Direct colour filter II” vilket hjälper kontrasten och motverkar reflexer i ljusa rum.

ISFccc är också en funktion värd att nämna då Pioneer har implementerat speciella menyer för ISF-certifierade kalibrerare, via dessa kan kalibrerarna ställa in TV’n på bästa möjliga sätt och optimera varje apparat för varje rum de ska stå i. Det är verkligen skoj när det kommer något på marknaden som strävar efter att göra helt rätt. Alla som kontinuerligt läser här på Component.se har förmodligen noterat att vi värdesätter korrekt bild över allt annat och det av en orsak. När man gör film så sitter man på referensmonitorer som är korrekta och alla produktionsbeslut om hur bilden ska se ut görs på dessa monitorer. Varför i hela fridens namn ska man bygga en produkt som frångår de standarderna? Det enda man lyckas göra är att göra bilden felaktig mot hur filmmakarna hade tänkt sig att den skulle se ut och de två största orsakerna till varför är: 1) Okunskap, det är många gånger nedslående att prata med en del tillverkare för de vet helt enkelt inte att det faktiskt finns standarder för bild… 2) Marknadsföring, “varför ska våran skärm se ut som alla andras”. Tillverkarna vill att deras skärmar ska sticka ut på ett show-room så att de säljer flera, därför väljer de medvetet att frångå en korrekt bild. Det borde dock inte vara så svårt för dom att faktiskt se till att ge användarna i alla fall möjligheten till en korrekt som ett andra alternativ. Pioneer har, med G8, som första större tillverkare tagit fasta på detta, de har en “show-room anpassad” out of the box bild men sen har de möjligheten till att bli helt korrekt kalibrerade enligt standarderna.

Out of the box
Skärmarna är i Pioneers anda trogen mycket snygga, de är svarta och rena utan störande designfel. Den största skillnaden på 428 vs 508 är att på 428 så sitter den en högtalare monterad i skärmen på underkanten, medens 508 är helt ren.

Det är också skillnad i upplösning, där 428 har en upplösning på 1024x768 pixlar och 508 en upplösning på 1365x768 pixlar.

Recension av Pioneer PDP-428XD och PDP-508XD

Menyerna är väldigt lättnavigerade och allt är väl strukturerat med toppmenyer och undermenyer.

Båda skärmarna har rikligt med ingångar, med framförallt 3 st HDMI 1.3 ingångar vardera vilket gör att man inte behöver oroa sig i första taget för vilka komponenter man ska koppla in. För komplett ingångslistning se produktspecifikationerna på apparaterna.

De har även HDMI-styrning, vilket är en feature för att kontrollera alla de enheter som kopplas in som tillåter sådan styrning. Det innebär tex att man kan koppla in en DVD-recorder som sedan kan styras i sin helhet via menyer på skärmen, med skärmens fjärrkontroll. Det är inte begränsat till Pioneerprodukter, men för tillfället finns det inte ett jättestort utbud på sådana produkter vilket förhoppningsvis förbättras då det underlättar den totala kontrollen av sitt system.

Prestanda
Out of the box i sina standardlägen är skärmarna inte speciellt bra, de har alla s.k. bildförbättrare påslagna samt att de har en alldeles för blå bild. Jag rekommenderar ingen att köra dessa skärmar i sina standardlägen, då de mäter uppåt 10 000 kelvin i dessa.

Valet av dessa standardlägen är inte förvånande, då Pioneer liksom alla andra tillverkare vet att på de flesta ställen deras skärmar ställs upp på så kommer återförsäljarna inte att göra något annat än att ta ur dom ur kartongen och sen ställa upp dom för visning. Ögat dras sedan automatiskt mot kontrastrika bilder vilket har gjort att tillverkarna överstyr sina skärmar för att få dom att sticka ut.

Inte heller är något av de förutbestämda färglägena speciellt korrekta, det som mäter bäst är deras varmaste läge som uppvisar en bild med ca: 10% för mycket rött i sig. Det näst varmaste läget är redan det alldeles för blått och sen blir det bara värre ju högre upp man går.

Färghantering
Färghantering innefattar många aspekter av bilden och är en av de delarna där de allra flesta tillverkare gör helt fel. Det finns idag perfekt definierade standarder för exakt hur en skärm ska bete sig, men som tidigare nämnt i denna artikel är det ytterst vanligt att detta inte följs.

Out of the box har dessa skärmar, precis som de flesta andra plasmor, på tok för mycket av alla färger, deras gamut är extremt vid vilket ger en mycket övermättad bild. Vad som händer när man har för mycket av färgerna är att alla färger blir mycket djupare än vad som är tänkt när man spelar in materialen, det ger en bild som även om den är D65-kalibrerad ändå inte blir speciellt korrekt. Ett annat vanligt problem som det skapar är att man introducerar banding i bilden eftersom man i realiteten ”drar ut” färgerna över ett större spektrum än tänkt.

Ett annat problem är att färgerna ofta inte ligger korrekt i förhållande till varandra, vilket ger en felaktig avkodning i färghanteringen. Detta gör att färgerna helt enkelt hanteras fel i hela interna processningen av bilden.

Recension av Pioneer PDP-428XD och PDP-508XD

På de flesta displayer har man inte någon möjlighet att åtgärda dessa problem, utan man får helt enkelt leva med att ha felaktiga färger. Pioneer däremot har ett CMS (colour management system) verktyg för att kunna korrigera detta. De har även till skillnad mot tidigare generationer faktiskt lagt med en optimerad färghantering själva. Denna optimerade färghanteringen är snudd på perfekt implementerad för HDTV-standarden och det är verkligen berömvärt att de som i princip första tillverkaren fått till detta rätt.

Ett problem finns dock kvar när man kör det bättre färgläget och det är att eftersom den inte i grundläget är korrekt gråskalekalibrerad så ligger sekundära färgerna fel och man får därav en felaktig avkodning.

Efter kalibrering faller dock sekundära färgerna på plats i så gott som perfektion, vilket gör dessa nya Pioneerapparater till de mest färgkorrekta som hittills släppts på marknaden. En av de sakerna som dock ofta missas när man ställer in färg, vilket är vanligare än inte, är att färgkoordinaterna befinner sig i ett 3D spektrum och inte en 2D skala som det vanligtvis visas i. Det som inte visas i ett CIE-diagram såsom de vi använder i denna review är hur mycket luminans det finns i färgerna. Det är som nämnt vanligt att man via ett CMS kan få till att koordinaterna ligger korrekt enligt CIE-diagrammet men att bilden inte ser ut att vara korrekt ändå, det vanliga är då att man helt enkelt har fel luminansvärden på färgerna.

Det är inte heller helt enkelt att kalibrera in luminansvärdena då många displayer med CMS verktyg inte har möjligheten att separat ställa luminansen för färgerna. Pioneers G8 skärmar ligger nästan helt spot on på luminanserna för färgerna också, vilket återigen är mycket imponerande. Färgerna ligger med andra ord korrekt i hela 3D-spektrumet, vilket då ger en helt korrekt färghantering.

Gråskalekalibrering
Först lite information om det ni läser: För det första så när man kalibrerar färgerna så gör man det mot gråskala (då olika nyanser av grått innehåller alla tre primärfärgerna). Man gör det vanligtvis i steg om 10, där man börjar på 0IRE (som står för noll vitt i bilden) och sen upp till 100IRE (som står för 100 % vitt i bilden).

Som tidigare nämnts i denna artikel så är Pioneerskärmarna inte så korrekta i gråskalan out of the box. Däremot kan man med mätverktyg mäta upp färgerna och sen ställa in dom korrekt. Pioneer ger en alla verktyg man kan tänkas vilja ha för att ställa in dom korrekt och via ISF menyerna kan man även korrigera gammakurvorna till fullo. (mer om det lite senare).

Att kalibrera Pioneers G8 är en fröjd, de är en av de få displayerna som håller koll och separerar låga och höga IRE. När man korrekt kalibrerat skärmen vid tex 80IRE och sen kalibrerar in den vid tex 30IRE så håller skärmen isär datat och flyttar därmed inte på de höga IRE. Detta gör att när man fått en perfekt kalibrering i höga och sen låga behöver man inte fortsätta med att i inkrement behöva gå upp och ner i skalan, vilket är det vanliga.

De uppvisar också en rätt vanligt förekommande problem, de har kontrasten ställd för högt. Vad som händer är att alla färgerna i skärmen inte orkar med hela vägen upp till 100IRE vilket då gör att man inte får en korrekt färghantering hela vägen. Detta var dock relativt enkelt åtgärdat via att man sänkte ner kontrasten tills alla färger orkar hela vägen.

Recension av Pioneer PDP-428XD och PDP-508XD

Efter kalibrering så trackar skärmen bäst av så gott som alla displayer jag har kalibrerat, vilket inte är att säga lite om hur väl Pioneer har implementerat sina kalibreringsfunktioner. Vad som är tillåtet inom ISF är att en display trackar inom dE4 (dE är ett värde för att visa hur långt man är från referenspunkten d65 i ett 3D spektrum). En display som trackar nedåt dE2 i hela skalan från 30IRE till 100IRE anses att vara riktigt bra, något som ytterst få TV-apparater brukar lyckas med. Pioneerskärmarna trackar dE1 och under i hela skalan från 30 till 100IRE, men så nära som dE2 vid svåra 20IRE och dE6 vid 10.

Recension av Pioneer PDP-428XD och PDP-508XD

Gamma
Gamma är en av de viktigaste aspekterna för att få till en bra bild, gamma är något som ligger kvar sen CRT och analoga världen, då CRT arbetar långsammare i mörka partier än ljusa och det är något man behövde då ta hänsyn till när man filmar. Det optimala är med andra ord att ha en display som helt simulerar en CRT.

Här är de enda stället jag noterade några problem med Pioneers skärmar, 428XD gav en S-formad gammakurva när jag körde datorsignal mot den. Den fick för små nivåer mellan IRE skalorna i toppen, vilket bildmässigt gör att man tappar nyanser i de vita partierna. Detta gick dock att råda bot på via ISF menyerna där jag kunde korrigera kurvan och få den helt korrekt.

508XD kalibrerades mot en Toshiba HD-DVD och där uppkom inte någon S-formning på kurvan, utan i stället en perfekt 2.36 kurva. 428XD uppvisade inte heller S-formning när den senare testades mot samma HD-DVD. Kontentan är att man behöver se över hur gammakurvan blir baserat på vad man har för källa.

Recension av Pioneer PDP-428XD och PDP-508XD

Omdöme
Jag har generellt varit lite återhållsam när det gäller bildkvalitet från s.k. platt-TV, de har inte rosat marknaden i bildkvalitet och har varit långt ifrån korrekta i hur de återger färg. Bildprocessingen har generellt sätt varit rent ut sagt värdelös, där processingen varit mera fokuserat på att försöka få bilden att se skarp och dynamisk ut än att försöka få till en korrekt hanterad bild.

Pioneer har slagit knock-out på konkurrenterna med sina nya plasmor. Kontrasten är som utlovat långt mycket bättre än tidigare på platt-tv. Detta ger en svartbotten som är helt oöverträffad och det skapar ett djup i bilden jag tidigare inte sett från en platt-TV tidigare. Kontrasten är även det som det mesta handlat om vid lanseringen av G8, men det är långt ifrån det enda som Pioneer har gjort rätt med dessa displayer.

Färghanteringen är i total referensklass, Pioneer har verkligen gjort sin läxa när det gäller standarderna och ger oss möjligheten att kalibrera dessa skärmar så att de på alla punkter möter kraven som standarderna sätter. Det ger en bild som ser närmare ut referensmonitorerna som filmerna görs på än någonsin tidigare och det märks verkligen när man tittar på bilden som de ger. Ett vitt ansikte ser färgmässigt ut som ett vitt ansikte och inte som någon som vore solbränd och tomatfärgad vilket är så vanligt idag när man har för mycket färg. En annan sak som är väldigt svårt att återge korrekt är svarta människor, de tenderar till att bli djupt lilafärgade istället för att se ut som de gör i verkligheten. Med en helt korrekt kalibrerad display så ser de äntligen ut som de ska igen.

Recension av Pioneer PDP-428XD och PDP-508XD

Pioneer har dock inte nöjt sig med att öka kontrasten och äntligen sett till att de kan bli helt korrekta i färgerna, de har även arbetat på bildprocessingen ordentligt. Standard-TV ser äntligen lika bra ut på en platt-TV som det gör på våra gamla trostjänare CRT, de har fått ordning på deinterlacingen (dock så sågs lite artefakter vid några tillfällen) och de har fått i ordning på skalningen.

En annan sak som är värd att nämnas ang. bildprocessing är att Pioneer har ett läge som de kallar för PureCinema. Med PureCinema kan de som enda tillverkare kan ta en film som är inspelad i 24p men som outputtas som 60hz från en spelare och köra en reverse tillbaka till 24 och sen konvertera till 72hz (som är en perfekt multipel) istället. På så vis blir man av med det förfärliga judder som annars uppstår vid 3:2 pulldown (när man konverterar 24 till 60 så kör man först en frame tre gånger och sen nästa två osv).

Pioneers skärmar må vara dyrare än konkurrenternas men när man ser på prestanda kontra kostnad så skulle jag säga att de ligger bättre till idag. De är de första platt-tv apparaterna som presterar så väl man faktiskt kan önska att de ska, något som tidigare varit uteslutande något som riktigt bra projektorer klarade. De har förbättrat kontrasten avsevärt mot alla tidigare generationen, men jag tycker att det nästan är en större bedrift att de har fått till hela färghanteringen och bildprocessingen. Jag kan inte annat än att ge två tummar upp till dessa displayer och hoppas att de får många andra tillverkare att rycka upp sig, nu när de visat vart skåpet ska stå.


Skriven av:
Mattias Hjelmstedt

Publicerad: 2007-07-04
Uppdaterad: 2007-07-04