Component - för entusiaster av ljud och bild.

Högupplöst triss. Tre projektorer i 1080p!

Hur mycket kan bilden egentligen skilja när samma grundteknik står till förfogande? Vi har testat tre full HD (1080p) projektorer på lika villkor!

Eftersom ni just nu läser denna artikel hos Component.se antar jag att ni är intresserade av både teknik och hemmabio. Det är bra, eftersom denna recension framförallt kommer att göra den slutgiltiga bedömningen baserat på en kombination av mätningar och subjektiva omdömen. Vi har utfört en shoot-out mellan tre aktuella och högintressanta projektorer. Jag ber er först att låta mig ge en liten bakgrund till varför vi har valt detta test mellan tre projektorer, och varför vi tycker att det är så intressant.

En shoot-out är en tävling utifrån givna förutsättningar
Jag har länge varit intresserad av motorsportens två muskelgrenar, nämligen Formel 1 och Cart. Skillnaderna mellan dessa två former av motorsport kan förenklat beskrivas enligt följande.

F1 har teknikutveckling som sin ledstjärna och som begränsning för vad som är möjligt och hur ett team lyckas. Ju större budget ett stall har, ju mer teknikutveckling har de råd med och desto bättre förutsättningar får de att vinna.

Cart å andra sidan försöker att minimera kostnader och stallen använder betydligt fler gemensamma komponenter. Detta ger samma i princip samma förutsättningar för tekniken, det är endast hur den är implementerad och används som skiljer.

Högupplöst triss. Tre projektorer i 1080p!

Varför tjata om detta i en recension, såvida projektorn inte är specifikt lämpad för motorsport, kanske ni undrar? Jo de projektorer vi testar i detta nummer kan liknas vid både Cart och F1 samtidigt. De använder alla i grunden samma ”motor”, Epsons C2Fine 1080p-panel. Ändå så är skillnaderna mellan dessa projektorer större än man först skulle kunna tro, vilket ger olika fördelar och till viss del även sätter begränsningar. Tydligast blir detta när man kan jämföra projektorerna sida vid sida under samma förutsättningar, precis som tävlingsbilar på en bana. Detta har vi tagit fasta på genom att definiera både banan och förutsättningarna för tävlingen.

För att kunna göra rättvisa och korrekta värderingar behöver alla projektorer kalibreras korrekt till att matcha den standard som materialet som ska visas är mastrat för. Kalibreringen sker i vårat fall alltid i ett ljuskontrollerat rum mot en referensduk med Colorfacts Professional 6.0 och en kalibrerad Gretag Eye-One-monitor. Naturligtvis används samma källa (i detta fall en HD DVD-spelare från Toshiba) och samma material, både testskivor och filmer.

Då vårt eget ”testlabb” fortfarande var under konstruktion så fick vi tillfälligt låna Hemmabiocenters (i Stockholm) för ändamålet perfekta lokaler. Med absolut mörkläggning och mörka väggar och tak, samt en Stewart Studiotek 130-duk så var förutsättningarna ideala för att kunna nå referensklass på mätningarna.

Mätningar och kalibrering:
Oftast har en projektor idag en mycket bra bild direkt ur kartongen, men om den kalibreras kan den bli betydligt bättre. Jag får ofta frågan om vad kalibrering är och varför det är nödvändigt. Svaret är lika självklart som frågan.

Kalibrering handlar i grund och botten om att med hjälp av speciella verktyg ställa in projektorn till att följa en standard så att man kan se filmen precis som regissören tänkte sig. Denna standard är vad regissören använde när filmen lades över till det media som du spelar upp den ifrån. På detta vis kan man vara säker på att inte det inte ändras eller läggs till någon information i bilden, och alltså bara njuta av filmen som det var tänkt att den skulle se ut.

Ofta kan man få uppfattningen om att det endast handlar om att ställa in en färgtemperatur eller en gråskala. Men kalibrering handlar om betydligt mer, nämligen att maximera dynamiken (skillnaden mellan svart och vitt) i displayen samtidigt som man balanserar ljusflödet över hela gråskalan och ställer in färgerna för korrekt återgivning.

I recensioner kan man ibland hitta ett par enkla grafer som visar hur en projektor beter sig. Dessa bilder kan även ge förklaringar till olika fenomen som man tydligt kan se med ögonen, men kanske inte visste vad de berodde på.

Vanligtvis utförs mätningarna baserade på mätningar från speciella testskivor som spelas upp från t ex en DVD-spelare. Mätningen sker då med en speciell ”kamera” som mäter bilder av fält med olika videonivåer (från 0 IRE till 100 IRE), eller färger. IRE är en skala som har definierats ”Institute of Radio Engineers” för att kunna mäta amplituden av en videosignal där helt svart är 0 IRE och helt vitt är 100 IRE.

Ofta kan man se relativt kraftiga variationer längst ner i det mörka området (från 30 IRE och under) vilka beror på mätverktygets noggrannhet. Vid dessa nivåer är ljusflödet så lågt att det i princip är omöjligt att mäta med hög precision.

För de recensioner som publiceras i denna recension har vi tagit fasta på följande fyra typer av mätningar som utförs vid varje kalibrerad display.

Färgtemperatur
Färgtemperaturen sammanfattar i en siffra hur de sammantagna primärfärgerna rött, grönt och blått (RGB) balanserar mot varandra över hela det dynamiska området (mäts mellan helt svart och helt vitt) i förhållande till en förutbestämd vitpunkt. Ofta kallas denna vitpunkt D65, och har en färgtemperatur på 6500 Kelvin. Denna punkt är en konstant, och ligger som en förutbestämd koordinat i ett x,y-diagram som kalls för gamut.

Målet är att ha samma färgtemperatur oavsett vilket ljusflöde (0–100 IRE), dvs 6500 Kelvin ska mätas från helt svart till helt vitt. En högre färgtemperatur än 6500 Kelvin innebär att det finns för mycket blått i bilden, och en lägre temperatur innebär att det är för mycket rött.

Högupplöst triss. Tre projektorer i 1080p!

Gråskala
Hur kan gråskala vara så viktigt, och vad är en korrekt gråskala egentligen? Korrekt gråskala är enkelt beskrivet resultatet av att alla tre videokanaler (RGB) i en display är rätt inställda och att de har en uniform linjäritet mellan 0 och 100 IRE så att hela skalan av grått kan återges i jämna steg från svart till vitt.

Tänk dig en svartvit film på t ex en projektor. Om allt var korrekt inställt skulle svart vara svart och vitt vara vitt och alla nivåer däremellan skulle vara grå, med olika intensitet. Om projektorn i de mörkare partierna skulle vara gröntonad skulle det med all säkerhet vara distraherande för det stora flertalet personer. Om den istället var för röd i ljusa partier skulle det även sannolikt ta fokus från filmen, eller förmedla en helt felaktig stämning. Det är därför viktigt att alla tre videokanaler har exakt balanserade nivåer, och inte är starkare i någon del av skalan mellan svart och vitt.

På samma vis är det viktigt med en korrekt gråskala för att ge färgerna rätt intensitet (ljusflöde). Om gråskalan inte är korrekt kommer ju färgerna att förändras ojämnt med ljusflödet, t ex vid olika tider på dagen eller om en skugga faller över ett objekt. Att ställa in gråskala kräver noggrann kalibrering med verktyg, och speciella mätprogram.

Högupplöst triss. Tre projektorer i 1080p!

Gamma
Gamma är för många något mycket komplicerat, och kanske lite mystiskt. Var det inte t ex gamma som gjorde Hulken grön och arg!?

Gamma är faktiskt inte speciellt krångligt, utan är helt enkelt en beskrivning av hur intensiteten (ljusflödet) för RGB förändras mellan svart och vitt. Detta är helt enkelt ett sätt att garantera en jämn ljusdistribution över hela spektrumet mellan svart och vitt så att dynamiken i bilden säkerställs vid alla punkter och att inte någon nivå överdrivs eller ligger för lågt i förhållande till någon annan del.

I de flesta digitala displayer finns det inte mycket att göra när gäller denna parameter, oftast finns det bara möjlighet att välja mellan några förutbestämda kurvor. Däremot är det viktigt att studera gammakurvan eftersom den berättar om möjligheten för färgerna att återges med korrekt intensitet vid en förutbestämd nivå, vilken sätts av den inkommande signalen.

Kortfattat kan man alltså säga att en gammakurva är en displays förmåga att svara med ljusflöde på en inkommande signal. Om en displays gammanivå ligger fel så kommer bilden att tappa i djup, och i värsta fall så kommer man även att tappa detaljer i bilden.

Högupplöst triss. Tre projektorer i 1080p!

Gamut
För att förstå hur färgerna faktiskt reproduceras så finns det en bra bild som på ett tydligt vis återger detta. Det är ett såkallat CIE-diagram, som åskådliggör alla färger som ett mänskligt öga har förmåga att se.

I CIE-diagrammet hittar vi en mörk triangel, det är det som är gamuten. Gamuten är förenklat en grafisk beskrivning av den del av färgspektrumet en display har som krav att korrekt kunna återge enligt standarderna. I hörnen på den triangeln finns punkter med rött, grönt och blått. Dessa punkter representerar primärfärgernas koordinater. Mellan dessa färger finns punkter med gult, cyan och magenta. Dessa punkter är sekundärerna. Mitt i CIE-diagrammet hittar man även en punkt som benämns D65. När en displays färgdekoder är korrekt ska man kunna dra räta linjer mellan en primär och motstående sekundär och samtidigt passera genom punkten D65.

I våra recensioner så har även CIE-diagrammet en vit triangel, vilket är den gamut som projektorn faktiskt återger enligt de mätningar som utförts. För att projektorn ska återge alla färger korrekt ska den uppmätta triangeln matcha den som bestämts av standarderna. Även primärer och sekundärer ska ligga på de positioner som utgår ifrån standarden, och samtidigt kunna korsa D65 på väg till den motstående sekundären.

Även om färgtemperaturen, gråskalan och gamman är fullständigt korrekt så kommer färgerna att visas med felaktig ton om inte gamuterna stämmer med varandra.

Högupplöst triss. Tre projektorer i 1080p!

Litet om tekniken bakom projektorerna
Vare sig vi vill eller inte så är projektoranvändning för hemmabiomarknaden mycket liten i jämförelse mot hur de används i företag. Detta har tyvärr även satt sina spår på de prestanda våra projektorer har i hemmabion, vilket naturligtvis påverkar filmupplevelsen. Vi behöver väl knappast påpeka på vilka sätt som miljön och kraven för ett mötesrum och en biosalong är olika. Även om LCD-tekniken har utvecklats enormt de senaste åren (och även fortfarande utvecklas) så har den ändå fram tills nu inte riktigt kunnat mäta sig mot andra tekniker i fråga om absolut svärta, något som för många betyder mycket i upplevelsen för film.

Det är detta som Epson har tagit fasta på i utvecklingen av en teknik som heter C2Fine. Denna nya teknik har resulterat i en helt ny panel som riktar sig enbart mot hemmabio. Panelen är en vidareutveckling av LCD-tekniken, där man lite förenklat har vänt på hur LCD-tekniken fungerar. En traditionell LCD-panel levererar maximalt med ljus när panelerna har som lägst spänning. C2Fine å andra sidan är då helt svart, och ökar istället ljusflödet med ökad spänning. Detta har resulterat i en markant förändring av bildkvaliteten, med djupare nivå av svart och bättre djup i bilden som resultat.

Sammanfattning
Vi har testat tre projektorer med samma teknik (Epsons C2Fine-paneler) där testpanelen hittade en klar vinnare när det gäller bildkvalitet. Det är dock så att i den här prisklassen ger alla projektorer en bra bioupplevelse, skillnaden ligger i vad var och en prioriterar.

Vi utgår ifrån ren bildkvalitet, och där står Epson TW-1000 med sin korrekta färghantering och utmärkta gråskala i en klass för sig. Vi kan endast beskriva det som att bilden i stället för att sticka ut smälter ihop med filmen. Om man är ute efter att handla en full-HD-projektor som ska användas till film definitivt titta närmare på TW1000, som ger mycket bra prestanda för vad den kostar.

Om i stället man är ute efter en projektor som ska användas till att se på TV i ett ljust vardagsrum så har både Mitsubishi HC5000 och Panasonic PT-AE1000E högre ljusflöde, vilket under de förutsättningarna ger en bättre bild. Av dessa två projektorer skulle vi nog vilja ge Mitsubishi HC5000 silvermedaljen för ett bättre bilddjup och bättre deinterlaceing. Däremot är både svärtan och placeringsmöjligheter bättre på Panasonic PT-AE1000E... Vi låter nog er läsare utropa silvermedaljören, och stänger därmed vårt biorum för denna gång.

Läs våra tre recensioner och skapa din uppfattning
» Mitsubishi HC5000
» Panasonic PT-AE1000E
» Epson EMP-TW1000



Skriven av:
Pär Hörnell

Publicerad: 2007-07-28
Uppdaterad: 2007-07-30