Looper

I ultravåldsamma sci fi-thrillern Looper från 2012 möter vi yrkesmördaren Joe (Joseph Gordon-Levitt) i en inte alltför avlägsen framtid där tidsresor blivit vardagsmat och maffian blivit högteknologisk. Joe's måltavlor befinner sig i andra tidsepoker och hans avrättningar måste ske i presens snarare än i futurum eftersom brottsbekämpningen där blivit så effektiv att det inte går att gömma undan offren. Så Joe och hans kolleger fixar sina smutsiga uppdrag år 2044, som är "nu" i filmen. Förvecklingar följer givetvis, vilket ställer till det för Joe vars handlingar hotar förändra såväl nutid som framtid.



En dag får han ett uppdrag där det visar sig att måltavlan är hans framtida äldre jag, spelad av Bruce Willis. Vad det landar i är en dekokt av intressanta existensialismtankar varvade med en näve Terminator och ett knippe Tillbaka till framtiden. Som i alla kluriga tidsreshistorier får man ta logiken med en rejäl skopa salt och blunda för att Joes aktiviteter ju BORDE påverka händelsekedjor i både nutid och framtid men inte gör det.



Filmen är välgjord, inget snack om saken. Snyggt foto och realistiska effekter gör det hela till en rätt så underhållande affär. Framförallt Gordon-Levitts karaktär är pang-på-rödbetan och hans insats strålar av karisma och inlevelsefull feeling för rollen, även om försöket att få honom att se ut som en ung Willis faller platt. Jeff Daniels gör ett bra jobb som Joes skrupelfrie nemesis, maffiabossen Abe. Även Willis, som den trötte, äldre versionen av Joe, vackra kärleksintresset Sara (Emily Blunt) och hennes son med mörka krafter, Cid (Pierce Gagnon) ger starka insatser.



Den dystopiska handlingen blir i regissören Rian Johnsons händer en smula virrig vilket förvärras av alla tidshopp. Men draget att väva in film noir och långa dialogscener bland de extrema våldsexcesserna är ett smart sådant. Det gör att tittaren tvingas sitta på tå för vad som komma skall. Spänningen och originaliteten finns där men sipprar ibland bort bland parallella händelseförlopp, hypersnabba kameraåkningar, diverse "Deception"-influenser och ett tamt slut. Men på det stora taget en riktigt spänningsfull upplevelse.

Bilden

En klockren bild som perfekt återger den framtidsdystopi som regissören vill förmedla, med bra dynamik, detaljnivå och djup, klockrena hudtoner, fin skärpa, mäktig kontrast, naturliga färger och en imponerande svärta. Bildformatet återges i 1080p AVC.

Ljudet

5.1 DTS-HD Master Audio ger filmen en extra dimension med sin bredd, klarhet, kraftfulla surroundintensitet och detaljerade framtoning. Dialogen är fullt hörbar rakt igenom med alla tonala nyanser tydligt urskiljaktiga trots den högljudda, detaljerade mixen. Ljudet i övrigt bjuder på en stor bredd med allt från finstämda atmosfärskapande ljud till kanonader av kulsprutesmatter och LFE-basattacker. Den breda ljudscenen varvas med en imponerande spridningsammansättning där det som händer i ett hörn i bild, speglas av en ljudeffekt i motsvarande kanal. Närapå referensnivå!

Produktion/Extramaterial

I "Looper: The future from the beginning" får vi en 8 minuter kort making-of featurette med nedslag på karaktärer, effekter och den snåriga storyn. Känns lite hafsig och tunn.

37 minuter bortplockade scener döljer sig under rubriken "Deleted scenes", med valbara kommentarer från Rian Johnson och Noah Segan. Den övervägande delen rör sig om förlängda versioner av scener som redan finns med i filmen.

Ett tredelat inslag på en dryg kvart tar upp filmens rätt så unika soundtrack och det arbete som gått in i kompositören Nathan Johnsons skapandeprocess.

"The Science of Time Travel" är en lite trött 8 minuterstitt på den fiktiva tekniken och "logiken" bakom tidsresorna i Looper.

Sammanfattning

Looper är modern Noir som stundtals är riktigt spännande med sitt sci-fiinslag. Filmens anslag imponerar men dess handling snurrar bort sig i regissören Rian Johnsons dramaturgiskt snåriga nät. Toppenfint ljud, bra bild och en hyfsad bonussektion gör det ändå till en titel värd en plats i din Blu-rayhylla.