Som jag tog upp i den här tråden är det skillnader mellan olika Blu-rayspelare i vilken bild de producerar.
http://www.component...opic=10975&st=0
Där finns också exempel på hur det också kan skilja sig mellan exemplar av samma sort spelare och detta högst troligt som en följd av faktiska skillnader i komponenter och mjukvara. Men i grunden ska två likadana BD-spelare, så länge som det är samma komponenter och mjukvara leverera identisk information varje gång de läser samma skiva. Det är en av grundstenarna med digital teknik. Skiljer det sig åt beror det på att det i praktiken inte är exakt identiska apparater. Någon komponent har förändrats.
När det kommer till TV-apparater och för all del projektorer och deras högst individuella lampor, kommer det att skilja sig mellan varje exemplar. Det ligger i sakens natur eftersom en display gör något mycket mer komplicerat än att producera digital information. Displayens uppgift är att omvandla digital bildkod till energi i form av ljus och då är vi inte längre kvar i den trygga digitala domänen.
Ett gäng retoriska frågor:
- Ifall det sitter 100 lysdioder i en LCD, kommer det att vara 100 identiska lysdioder som producerar exakt identiskt ljus? Eller kommer den komponentillverkaren att specificera en toleransnivå?
- De kondensatorer som krävs i såväl LCD som plasma för att skapa elektricitet som reglerar pixlarna, är de alltid identiska? Eller kommer den komponentillverkaren att specificera en toleransnivå?
- När Koreanerna ska trycka ut en miljon exemplar en sin bäst säljande modell under loppet av de närmaste året, kommer den miljonen exemplar innehålla exakt identiska komponenter från samma tillverkare och samma sortiment? Kommer modellen tillverkad i April att ha identiskt innehåll med modellen tillverkad i Oktober?
- När du köper tio T-shirtar på Stadium, kommer de T-shirtarna att var på millimetern sydda och skurna och hålla exakt identisk passform tio tvättar senare?
Ni fattar. Och innan någon protesterar. Vad är det egentligen som säger att TV-tillverkarna är bättre än T-shirttillverkarna på det här med toleranser? 
Hur stor är då skillnaden mellan olika TV-apparater? Ja, hur långt är ett snöre? Olika tillverkare arbetar själv utifrån olika målsättningar, men som det ser ut är det inte ens säker det sitter samma panelmodell i alla TV-apparater med identiska produktnamn.
Nu är det inte alltid så illa. Det kan skilja sig rejält även när det rör sig om modeller i den högre klassen. Så jag tänkte ta ett exempel. Exakt samma modell, två exemplar ur en tidig generation vilka nådde den svensk mark April 2012. Testade med samma mätutrustning (Klein K10) och samma källa (Quantum 780) med cirka två veckors mellanrum.
Exemplar A
Exemplar B
Nu är det inte alla som kan (eller orkar) ta sig igenom mätningar. Men här är de viktiga skillnaderna.
- Exemplar A är 9 procent ljusstarkare än Exemplar B, 292 mot 268 candela.
- Exemplar A har en ojämn gråskala RGB Balance där rött och grönt framträder starkare jämfört med blått. Det vill säga bilden hos A är överlag är gulaktig och den stora ojämnheten kring 20-30 procent skapar ett väldigt tydligt rödstick i mellanmörka nyanser.
- Exemplar B har en förhållandevis jämn gråskala där rött och blått framträder, det vill säga att bilden hos B är överlag är lila/magenta och ojämnheten i botten sätter blått och grönt över rött, det vill säga att skuggnyanser skiftar mot cyan.
För att vara en fabriksinställning är exemplar B inte helt åt skogen, men det går definitivt att förbättra. Exemplar A är däremot en apparat som ser direkt gul ut. Gult och grönt är svårast att acceptera som "naturligt". En TV de flesta skulle rynka på näsan åt.
Ett simulerat exempel:
Här kommer så till slut poängen med mitt inlägg:
Skulle jag presentera de exakta kalibreringsinställningarna hos exemplar B för att justera Röd, Grön och Blå till rätt nivåer kommer kalibreringen för exemplar B främst att handla om att plussa på grönt i RGB-balansen.
Skulle ägaren till exemplar A, ta dessa RGB-inställningar och plussa på mer grönt till en apparat som redan är gul (gul = rött+grönt) kommer Exemplar A därför att skifta från att vara besvärande gul till en direkt störande gröngul.
Tvärtom, en kalibrerad A:s inställningar till Exemplar B, så kommer kalibreringsjobbet hos exemplar A att handla om den röda puckeln i botten av gråskalan. Kalibrering kommer att öka blått och minska rött i botten av gråskalan. Hur ser det ut i botten på exemplar B? Exemplar B har redan för mycket blå och för lite rött i botten. Inte så stort fel, men korrigeringen hos exemplar A är massiv. Det lilla cyan-stick (cyan = grön + blå) som redan finns där förstärks rejält. Vi kommer att få samma puckel men här skiftar den istället i cyan!
Hoppas det nu framgår varför det är helt meningslöst att såväl presentera som att testa andras avancerade inställningar och varför kalibrering handlar om att åtgärda exemplarskillnader!
Iofs handlar kalibrering om mycket mer. Men det är en annan historia.
Redigerat av Ringblixt, 10 April 2013 - 14:06.
